STUDIER 2019-06-12T11:55:12+00:00

Dokumenterad effekt

Våra studier på ulcerös kolit
Effekten av ReFermin på ulcerös kolit är dokumenterad i två publicerade studier. Dessa studier genomfördes av Nordic Rebalance tillsammans med flera internationellt kända läkare och professorer.

”ReFermin är säkert att använda och kan minska symtomen vid mild till måttlig ulcerös kolit med skov.”

Krag et al. Inflamm Bowel Dis. 2013 Nov;19 (12):2584-92.
Läs mer >>

Symtomförbättring inom 8 veckor1

Symtomförbättring inom 8 veckor graf

Grafen visar utvecklingen av SCCAI-värdena (Simple Clinical Colitis Activity Index) i gruppen som fått ReFermin och gruppen som fått Fresubin, under de första 8 veckorna av behandling. Ju högre SCCAI-score man har desto mer besvär av sjukdomen.


Vad är SCCAI?

SCCAI är ett diagnosverktyg för ulcerös kolit. Den baseras på antal tarmtömningar under dygnet, trängningar, blod i avföringen, allmänt välbefinnande och extrakoloniska manifestationer.

ReFermin kan ge remission vid ulcerös kolit2

ReFermin kan ge remission vid ulcerös kolit graf 2

Tabellen visar den relativa förändringen i SCCAI under den sista observationsveckan i studien, jämfört med run-in week (veckan innan studien påbörjas).

”ReFermin är säkert och kan bidra till att ge remission (symtomfrihet) vid aktiv ulcerös kolit.”

Krag et al. World J Gastroenterol. 2012 Apr 21;18 (15):1773-80.
Läs mer >>

Det primära effektmåttet i ITT

Nedan visas andel patienter med ≥ 50% reduktion i SCCAI
(Simple Clinical Colitis Activity Index) vid vecka 24 och den relativa förändringen i SCCAI.
Det primära effektmåttet i ITT (intention to treat)-gruppen nåddes vecka 24 hos 39 patienter (62%).

 

ReFermin kan ge remission vid ulcerös kolit graf 3

Tabellen visar den relativa förändringen av 4 defecation scores i SCCAI under den sista observationsveckan, jämfört med run-in week (veckan innan studien påbörjas). Defecation scores är de parametrar som används i SCCAI, t.ex. antal tarmtömningar eller blod i avföringen. De används för att mäta hur mycket besvär man har av sin sjukdom.

Referenser:
1. Krag et al. Inflamm Bowel Dis. 2013 Nov;19 (12):2584-92.
2. Krag et al. World J Gastroenterol. 2012 Apr 21;18 (15):1773-80.